Happy Alright

En av de allra första jazzrecensioner jag skrev var av Oddjobs debutalbum. Trots att jag nämnde Happy Alright i recensionens avslutning klarade jag inte att dra linjen mellan de två banden. Goran Kajfes spelar på båda skivorna. Så vitt jag vet släppte Happy Alright bara ett album. Oddjob däremot släpper snart ett nytt, deras femte i ordningen.

Happy Alright hittade jag till tack vare att de gavs ut av Breakin’ Bread, en kortlivad svensk hiphopetikett. De spelar hårt svängig jazzfunk med mer än ett par skulder till Fred Wesleys upplaga av JB’s. Den dag jag tar tag i uppdraget att skriva boken 100 asbra skivor funk kommer den här skivan att ha en självskriven plats i avsnittet om svensk funk.

Om det går att tala om svensk acid jazz är Happy Alright ett av de klarast lysande exemplen på det. Ja, de var med på Totally Wired Sweden.

Happy Alright finns inte på Spotify och jag hittar inget på YouTube. Men jag gissar att skivan är relativt lätt att hitta i cd-backen hos din lokala begagnathandlare. Den är väl värd att hålla ett öga öppet för.

6 kommentarer

[…] Jag har redan hunnit nämna den här skivan. Oddjobs första. Lyssnade om på den härom dagen och den håller ju alldeles utmärkt fortfarande. En del av mina anmärkningar för elva år sen håller jag kanske inte fullt ut med om längre. Då, 2002, var Oddjob och jazzen fortfarande bekanta mer än vänner. Idag är läget ett annat. […]