Musik för sånna som mormor & morfar

Det har verkligen hänt en del sen Klabbes bank gav ut sin första skiva. Bandet har utvecklat en mer elektronisk sida och förflyttat sig mot jazzens utkant.

På den självutgivna debuten var de enklare att placera i facket. Samtidigt är det en skiva som låter lyssnaren ana att det här är en samling musiker som hämtar näring från fler håll än de givna. Samtida nyfiken sammansmältning. Jag tycker mycket om det.

Det är djupt melankoliskt, men musiken rymmer ett hopp om förändring. Det varma ljuset lyser mellan tonerna. Det gjorde gott att plocka fram dem igen.

Tyvärr finns inte den här skivan på Spotify.

Jag recenserade den här skivan när den kom och gav den ett tokigt snålt betyg. Men texten är rättvisande och vad är väl egentligen en siffra?