Monk’s Dream

Thelonius Monks första album för Columbia innehöll egentligen bara en enda låt han inte spelat in tidigare, Bright Mississippi. Det spelar mindre roll för mig som lyssnat ganska lite på Monk. För mig är de flesta mer eller mindre nya bekantskaper.

Det är inte Monks piano som drabbar mig mest när jag lyssnar. Det som verkligen fångar mig är Charlie Rouse och hans tenorsaxofon. Vilken ton! Den tänker jag följa djupare. Läser att han spelade med Monk i tio år och släppte ett antal skivor som bandledare.

Versionen av Monk’s Dream i boxen innehåller alternativa versioner av fyra av LP:ns ursprungliga åtta.

Lyssna på Monk’s Dream med Spotify