... och all den jazzen

Jimmy Smith Swings Along With Stranger In Paradise

The luckiest thing that ever happened to a Hammond organ occured about ten years ago when Jimmy Smith decided to give up the piano for a more expressive instrument. From the first note that Jimmy hit on the Hammond, a new sound came into being. It was a pulsating, driving, dramatically colorful sound that catapulted the organ out of the confines of the funeral parlors into the front ranks of the jazz world.

Stora ord från Herman Schoenfeld från baksidan av Pickwick/33-utgåvan av Jimmy Smith Swings Along With Stranger In Paradise.

När jag googlar lite för att bli klok på varför det är så mycket saxofon och relativt lite orgel på den här skivan kommer svaret snabbt. Det här är en rätt vanlig samling med låtar Jimmy Smith spelade in som medlem i Don Gardners band strax innan Smith skrev på sitt solokontrakt med Blue Note. Saxofonisten heter, enligt AMG, förmodligen Al Cass.

Om det står det inget i biografin på baksidan.

Även om jag inte fick riktigt det jag väntat mig gillar jag det jag hör. Kanske inte lika mycket som Quincy Jones-skivan som följde med hem i samma påse, men så fort Jimmy Smith får orgeln att bubbla njuter jag.

Lyssna på Jimmy Smith Swings Along With Stranger In Paradise med Spotify

Köpguiden som gav mig ledtråden till saxofonen

Recensionen hos AMG som redde ut det

Jimmy Smith Swings Along With Stranger In Paradise #jazz100 #blogg100

A post shared by Patrik Hamberg (@ptrkhmbrg) on

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Skriv en kommentar

© 2017 … och all den jazzen

Tema av Anders Norén