Fick ett roligt erbjudande för ett tag sen; att välja tre favoriter ur programmet till Stockholm Jazzfestival, skriva en kort motivering och få det publicerat i programtidningen. Klart jag sa ja. Men vilket svårt jobb! Så mycket skönt att välja bland. Och så liten chans att åka.
Så här blev det i alla fall i tidningen:
Harriet Tubman tillsammans med Cassandra Wilson borde med all rimlighet bli en magisk tillställning. En riktig krafttrio tillsammans med en av den samtida jazzens vackraste röster. Det kan inte gå fel.
Lisa Ullén, Nina de Heney, Mariam Wallentin trio – jag är av den fasta övertygelsen att allt Mariam Wallentin rör vid med sin röst blir till guld. Den här trion har jag faktiskt missat. Hög tid att göra bot.
Oddjob – som ansvarstagande jazzförälder har jag varit nyfiken på Oddjobs projekt Jazzoo – jazz för stora och små sen jag först hörde talas om det. Det vill jag inte missa. Förhoppningsvis inte barnen heller.
Men jag kunde lika gärna valt till exempel några av de här (motiveringar överflödiga):
Anna Einarsson – Tigern säger grr
Cindy Blackman Santana
Fredrik Kronkvist Quartet
Goran Kajfes Subtropic Arkestra
Lina Nyberg med Norrbotten Big Band
Ludvig Berghe med far och son Kullhammar
Snarky Puppy
För att nu bara nämna några i mängden.
Den som läser programmet noga noterar kanske att Stockholm Jazz gjort ett rejält jämställdhetsjobb. Vid en snabb okulär besiktning ser det väldigt bra ut. Jag har inte räknat. Kul eftersom jazzfestivaler ofta brukar se väldigt enkönade (läs gubbiga) ut. Bra gjort!
Namnet förresten. Antar att det formellt ska vara Stockholm Jazz Festival, internationellt gångbart och all den jazzen. Men, det gör ont i mig att skriva, så hos mig blir det sammansatt och jazzfestival.
Och nästan sist en liten egobild av mig själv. Samma som var med i tidningen. Fotografen heter Fredrik Welander.
