Svenska Kaputt

Härom dagen såldes en signerad testpress av Svenska Kaputts debutalbum på Tradera för 760 kronor. Det är egentligen alldeles för billigt. Och jag önskar att min månadsbudget för Tradera inte redan hade spräckts.

Man ska väl inte prata om supergrupper. Man ska väl inte det. Men det är svårt att låta bli när en laguppställning ser ut så här: Jonas Kullhammar (saxofon), Reine Fiske (gitarr), Torbjörn Zetterberg (bas) och Johan Holmegard (trummor). Zetterberg och Kullhammar har spelat med varandra i åtskilliga konstellationer. Holmegard och Fiske har båda spelat som en del av Dungen.

När de möts landar resultatet någonstans mellan jazz och postrock. Långa molande stycken som bär en rejäl dysterkvist i kavajslaget. Titlarna skvallrar tydligt om stämningarna; Tröstlösa tårar, Nötskalsmusik #5, Over Surnadal, Syster Per och Happy Ending?. Glatt är det inte. Fängslande? Absolut. Bra? Ja.

Det är musik som gjord för att spelas på hög volym från en tjock vinyl. Mycket nöjd att den snart kommer. Då köper jag mitt andra exemplar av den här skivan. En av förra årets allra bästa.

Skivbolaget Moserobies musik finns inte på Spotify. Beställ en cd eller vänta på vinylen.

2 kommentarer