Ett utmärkt exempel på hur en sak leder till en annan och musiklyssnandets eviga härva. Richard Groove Holmes hade jag förmodligen aldrig hittat till så enkelt om det inte vore för Beastie Boys. Jag har förmodligen lyssnat lite mer på Beastie Boys än vad som är riktigt hälsosamt och de är också en trio som öppnar dörrar till oändliga mängder musik. Richard Groove Holmes är bara en av många de lett mig till.
Den här skivan är en liveupptagning där han spelar på en Hammond X77, en orgel med ett runt och relativt rent ljud. Ganska bubbligt. Ärtigt. Inte alls lika djupt och murrigt groovigt som B3:an som färgat så många neosoulskivor.
Svänger, det för det däremot. Och det är inte alls svårt att förstå varför Beastie Boys valde att tillägna honom en låt. Jag är glad att de öppnade dörren.
Jag har inte hittat skivan på Spotify.
